När jag skall göra mig till lite extra, brukar de ofta gå åt skogen. Jag tar mig liksom vatten över huvudet och så blir det pannkaka. Eller rättare sagt, det blir lagomt halvdåligt. Framför allt gäller detta när jag skall baka. jag gör en dubbel sats, har i för mycket mjöl och bränner de två sista plåtarna.
Att gårdagens lussebullar blev magiskt goda är därmed en stor lycka. Och en ännu större förvåning. Att jag efter detta, idag både ger mig på att laga köttgryta OCH att koka knäck kan ses som dumdristigt. Grytan kan jag få till med förbundna ögon, men att samtidigt stå och koka knäck är att utmana ödet.
Men vet ni vad, knäcken blev magiskt god. Så god att jag till och med tror mig kunna lura i pojkvännen några stycken till veckan.
God och fin!