En dag bland alla andra

Dagen började tidigt. Sju-tåget från Gävle.

Var ute i skapligt god tid. Tåget stod redan inne. Promenerar i lugn takt mot tåget. Då kommer en kille och springer förbi mig. Ser att han ska med samma tåg. Fast än jag VET att tåget går först om 3 minuter, fångas jag i hans stress. "Tänk om min klocka och alla klockor på centralen går fel." Jag börjar också springa. Känner mig lite dum. Men jag hann ju med tåget i alla fall.

Sätter mig ner på tåget och andas ut. Tåget börjar rulla. Jag inser då att jag tappat mina solglasögon under språngmarshen. Faan. Mina favvoglasisar. Helt i onödan.

Nåväl. Tröstar mig med värsta delux-frukosten på tåget! Vad har hänt med SJ? Ska de börja gå i tid nu också?


En låång utbildningsdag senare sitter jag så åter på tåget. Har massor av jobb att hinna med. Då inser jag priset SJ tar ut för den stora frukosten. Ett icke fungerande internet. Suck.

Papper är så 2008

Vi hittade en whiteboard i garderoben. Två killar ville ha den. Så de fick helt enkelt turas om.

Men, hur förevigar man då alstren? Jo, man fotar dem såklart!

Femåringens skapelse:


Nioåringens skapelse:


Tioåringen struntade fullkomligt i det hela.

En hemresa att minnas

Gårdagens hemresa, var en resa att minnas.

Den började med världens längsta kö till incheckningen. Och något nitisk personal. Sedan fick vi åka buss ut till själva planet. Resan var säkert på 50 meter. Lite skumt.

Här går vi ombord på planet. Lite lustigt med en dansk på ett Norwegian plan:


Därefter kurering av förkyld brud utan röst:

Tack vare denna insats, blev resan riktigt behaglig. Tack Lotta!

Flygresan avslutades med en supercool inflygning över Stockholm:



Väl framme vid Arlanda, var det bara att ta bilen hem till Gävle. Det hade säkert gått jättebra, om bilägaren inte lämnat nyckel i Budapest...

Sextio

Så här skrev jag på bloggen för exakt ett år sedan. Ett helt år har gått sedan dess. Massor har hänt. Men samma härliga mamma består.

Idag är det dock en alldeles speciell dag. Idag fyller hon 60 år. Sextio. Det innebär att jag snart blir 40. Hua.

Dagen firar hon i Stockholm. Själv tillbringar jag dagen på ett flygplan. Det blir en enkel födelsedagsmiddag till helgen. Sedan blir det storkalas till sommaren. En sextioåring kan man inte fira för mycket.

Stort grattis till dig, älskade mamma!

Speachless

Söndag. Ledig dag. Tyvärr en dag med regn. Och förkylning. Rösten är helt borta. Men självklart måste vi ut och utforska Budapest. Även om jag får göra det under tystnad.

Efter lite strosande på stan, hoppade vi på en sightseeing buss. Skönt att vila fötterna:


Här passerar vi Frihetens torg:


En av alla broar över Donau (staden delas av floden):


Saluhall:


Senare på dagen blev det en fika. Tycker att dessa bilder sammanfattar hela resan väldigt bra.
Cola-flaskorna är väldigt små. Allt är väldigt sött. (Man kan ha socker på allt.) Och man röker över allt:


Och billig, god öl finns att köpa överallt. I alla storlekar:


Så var det dags för sista måltiden i Budapest. En del av gänget landade på Rustico. En supermysig restaurang med Italiensk och Ungersk meny.


Efter lite funderande valde jag nummer 72.Ett mycket bra val!


Några valde istället Pizza. Svenne valde en lite större pizza än de andra:

Och han åt nästa upp hela. På sanning.

I morgon återstår bara att ta sig hem. Summiten är slut. Den har varit helt fantastisk. Jag är mållös. På fler än ett sätt.

Budafest

Trodde jag skulle kunna vila bort förkylningen. Men nej. Den är värre idag. Bara att bita ihop.

Föreläsningar, föreläsningar och föreläsningar. En mycket givande dag. Mycket.

Sedan gick vi all-in:

Martin hälsar oss välkomna till middagen:



Förrätten:


Lite vin:


En mogen pojkvän:


Och världens godaste köttbit. Ni anar inte!


Men smakar det, så kostar det:


Nu drar vi vidare på nattliga äventyr. Pierre har något skumt hak på gång. Tror bestämt vi tar en obskyr taxi dit. Och min förkylning och onda hals får hänga med.

Bara jag inte glömmer rösten där så!

Logica EPiServer Summit - Budapest 2011

Så är det då dags. Vi drar på konferens till Budapest. Det innebär tidig uppstigning. En bilresa till Arlanda. Incheckning. Frukost på flygplatsen. Och därefter några timmar på ett plan.

Lite flygbränsle...


... ger glada brudar:


Framme i Budapest. En bussresa till hotellet.


Soligt och varmt.


Direkt ut på stan för att käka lunch i saluhallen. 10 kr för en öl.



Eftermiddagen bestod av intressanta föreläsningar:


Här i Ungern betalar man tydligen med kontanter. Lika bra att inleda kvällen med ett litet uttag.


Litet och litet. Det gäller att dra sitt strå till stacken. Man vill ju att de skall ha råd att avsluta alla pågående byggprojekt:


Så äntligen var det dags för lite äkta Ungersk middag. Först lite öl:


Och sedan en ÄKTA ungersk Gulasch, aka köttsoppa. Mats uppskattade denna rätt enormt. Som ni ser:


Detta toppades sedan med lite vin och kött. Mums!


Sedan bar det av ut på stan. Kvällen till ära åkte Ungern på storstryk mot Holland, här i Budapest. Man skulle kunna säga att stämningen var lite tryckt. Men vi öppnade ett eget ställe och fick igång lite liv.

Undertecknad gjorde dock något så ovanligt som att gå hem först. En rejäl förkylning är inte att leka med.

Idag smäller det

Det verkar fungera. Idag går vi live.
http://afconsult.com

En tacksam tjej

Hua vad jag sliter. Jobbar järnet. Förbereder helgens resa. Jobbar lite mer. Tampas med mitt ex. Och jobbar lite till.

Jag hamnar lätt i min egna bubbla. Där jag stänger av omvärlden och bara kämpar. Kämpar och kämpar. Samtidigt gräver jag mig längre och längre ner. Ser tillslut inget positivt i någonting.

Då, plötsligt, blir jag bjuden på middag på Bocken. En helt vanlig onsdagkväll. Utan någon speciell anledning. Tack.

Jag vågar lyfta blicken igen. Och se ljuset i tunneln. Fasiken, jag kommer fixa det här.

En ny milstolpe passerad

2003 flyttade vi våra två äldsta barn till förskolan Mumintrollet. En helt underbar förskola. Med underbar personal. Härlig miljö. Och hemlagad underbar mat. 2006 började även den yngsta där.

Åren har passerat. Livet har ibland varit svajigt. Men Mumintrollet har varit en trygg och stabil del av livet.

Varje föräldrarmöte har varit en fröjd. De har varit uppsluppna, informativa och roliga. Och framförallt, har de bjudit på ett sagolikt fika.

Idag genomförde jag mitt sista föräldrarmöte på denna förskola, någonsin. Till sommaren slutar den yngsta sonen. Till hösten har jag bara skol-killar.

Det är roligt. Spännande. Och sorgligt.

Jobba, jobba, jobba

På torsdag går vi live med en ny site. Med lite tur. Denna vecka kommer jag därför tillbringa varje vaken stund med att jobba. Så bloggen kommer bli lidande.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Idag hade vi planerat en heldag på badhuset. Men efter en timme stängdes båda bassängerna. Det var någon som bajsat i barnpoolen.

Typiskt.

En alldelens underbar dag!

Solen skiner. Snön gnistrar.

Och oj vilken fart det var i backen idag.

Kungarna i köket

10-åringen lagade middagen.

9-åringen och 5-åringen ordnade fredagsmyset:

Har man det bra eller har man det bra?

Moroten Morris

Förstår att ni undrar vilket gosedjur Carl valde igår. Som belöning för klarat simprov.

Det är med glädje jag presenterar vår nya familjemedlem, Morris. Moroten Morris. Som det självklart dukas till vid varje måltid. Och som självklart måste ha säkerhetsbälte när vi åker bil. Självklart.

Mycket för pengarna

Packade in grabbarna i bilen och drog till IKEA. Vårt mål var att hitta ett sängbord med lås-möjligheter. Det gick dåligt.

Däremot gjorde vi ett par andra kap på IKEA:
Middag för fyra personer: 145kr
En jättefin skrivbordslampa: 29kr
Nya pennor till whiteboarden: 19kr
Belöning till Carl för att han idag klarade simprovet: Gossedjur 79 kr

För att jag inte skulle tro att jag tjänat en massa pengar på dessa enorma kap, köpte jag även vattentäta skalbyxor till grabbarna på PoP. Kostade endast 600kr/st.

En ovanligt vanlig utbildningsdag

Mitt i den pågående avancerade utbildningen, som gungar hela min värld, var det dags för en utbildningsdag på en helt annan nivå. Idag var det dags för grundkurs 1a.

Lite underligt att få denna utbildning insprängd mitt i det andra. Men så blev det.

Lite skönt var det också. Skönt att gå på en kurs som håller sig inom ramarna. En utbildning utan överraskningar. Som bara presenterar hårda fakta. Skönt som omväxling liksom.

Nytt boende

Kommer ni ihåg September? Nioåringen tyghamster. Sedan sist har hon bytt namn. Hon heter nu Josefin. Dessutom har hon fått en pojkvän. Han heter Filip. Gissar att det bara är en tidsfråga tills de får tillökning.

Nioåringen tyckte att det var dags för dem att få ett eget hus nu. Sagt och gjort. Under kvällen har grabbarna hjälpts åt och tillsammans åstadkommit detta:


Jag är så grymt imponerad. Det enda jag hjälpte till med, var att lyfta ner pyssel-lådorna från hyllan. Resten har de fixat själv.

Ja, just det ja, man kan lyfta på taket också:

Det som göms i snö

I höstas hade vi en kräftskiva här hemma. Den kvällen försvann en av mina husnycklar.

Idag dök den upp. Framtinad.
Mycket oväntat.
Mycket bra.

Plötsligt händer det

Snön börjar smälta. Asfalten börjar synas. Det börjar spritta i benen.

Plötsligt har löparskorna klivit ur garderoben. De visar tydliga tecken på att vilja bli använda.

Inte kan jag säga nej till dessa charmtroll. Idag är det dags för årets premiärrunda.

Dagen efter

Gårdagens utbildning var tuffare än väntat. Det var en lång dag med intensivt arbete. En hel dag med konstruktivt ifrågasättande.

Gårdagens grunduppgift var att lära oss att skriva proffsiga mail. Kan låta enkelt. Jag inledde dagen med en känsla av att jag var ganska skaplig på denna uppgift. Men så visade det sig inte vara.

Börjar man analysera sina mail, ser man att de är översållade av stängda frågor och negativa ord. Det är så enkelt att lyfta upp problem och trycka på det som inte fungerar. Sedan tänker man inte på vilka signaler det skickar.

Inser också att jag är dålig på att ta kritik. Det kanske ser ut som att jag tar det bra. Men är kritiken befogad, tar jag det så jäkla hårt. Jag sågar verkligen mig själv.

Så, efter denna omtumlande dag, försöker jag nu landa. Tillsammans med en skaplig huvudvärk. Skakiga ben. Och en trött hjärna.

Yr i luvan - del 8

En hotellnatt i Stockholm. Ett hår som vill ha fint frisörschampo. Toppat med massor av frisörbalsam.

Då är det bra att packa med sig sitt egna schampo och balsam. Annars får man använda det som hotellet erbjuder.

Så idag går jag under namnet risbusken.

Gissar att håret kommer matcha min övriga uppenbarelse innan dagen är slut. Idag är det dags för dag tre i vår eminenta projektledarutbildning. Idag ska vi brytas ned. Och ifrågasättas. In i minsta detalj.

Tror jag kommer behöva en kram ikväll.

Visioner, visioner och visioner

En kreativ dag. Men många frågeställningar.
Vad vill vi? Vad har vi för drivkrafter? Vart vill vi? Hur kommer vi dit?

Efter en lång dag med visionsdiskussioner kan man behöva äta lite:


Och roa sig lite:

Äntligen tisdag

Solen skiner. Jag är först på jobbet. Ett trevligt sms.
Kan bli en bra det här.

In my eye

Idag är en sån där riktig skitdag. En dag där det banne mig inte går att hitta något positivt.

Massor med aptråkiga uppgifter på jobbet (läs tidrapportering och reseräknande).
En arbetsdag som inte slutade förrän 20:30.
Barn som jag inte får träffa.
Så jäkla ont i mitt opererade öga. Så ont att jag bara vill gråta.

Inte ens solen sken idag.

Lika bra att gå och lägga sig och se fram emot en bättre dag i morgon.

Andra chansen

Vilken kväll. Efter bebismys med Isabell och Carinas fina Jennifer, möttes jag av denna syn på hotellrummet:


Piffade och skumpade var det så dags för middag:


En supergod Thai-kyckling:


Sedan bar det av till Nordichallen och Andra chansen. Först ut, Jenny Silver. Här i ett silver-regn:


Love Generation:


Därefter var det dags för Loreen. Fick dock ingen bild på henne.

Vackra Sara Varga:


The Moniker:


Linda Pritchard:


Shirleys Angels:


Och vackra Pernilla Andersson:


Som alla vet var det Sara Varga och galna The Moniker, som gick vidare.

Sedan var det dags för Efterfest på Aveny, där så klart dessa två var de stora stjärnorna.


Josefin Craaford var på plats, för att intervjua alla stjärnorna. Här får hon en pratstund med Loreen, som gjorde allt för att bli jämförd med Lady Gaga:


Mitt favoritpar, Pernilla och Dregen, satt precis bakom oss. Här gör jag ett försök att knäppa en bild på dem utan att det märks:


Jag tror att hon såg :)


Love Generation showade på efterfesten:


Men Shirley var kvällens behållning. Vilken underbar, sprudlande tjej som bjöd friskt på sig själv, hela kvällen. Har några troschock-bilder på henne, som ni tyvärr inte kommer få se. Håll tillgodo med denna:


Och så lite idolbilder.
Lisa och Daniel:


Adam och "Sundsvalls snyggaste tjej"


"Den lycklige" och Adam:


Marie och Björn (favorit i repris)


Björn och Shirley:


Åsså vi rå:


Och några drinkar:


En HELT underbar kväll. En kväll när dessutom Timrå lyckades vinna sista matchen i grundspelet och därmed slipper kvala:


Men nu är det söndag. Dagen efter. Hotellfrukost och tågresa hem. En tågresa som visade sig ske på kändiståget. Alltså det tåg som artisterna från Andra chansen åkte hem med. Det var ganska roligt att se dem, dagen efter. Helt osminkade.

Här en smygfotad, lika trevlig och rolig, men inte fullt lika snygg Shirley: