Gott Nytt Hår

Piffar till mig lite extra ikväll. Det är ju ändå nyårsafton.


Före:

Efter:

Nu loggar vi ut och cyklar på fest. Gott Nytt År alla vänner!

Sista arbetsdagen för i år

Så var årets sista arbetsdag avklarad. Härligt.

Idag provar vi en plocktallrik på Allstar. Riktigt mumsigt. Samtidigt som vi planerar morgondagen.

Terrassen

Vi provar en ny restaurang ikväll. Terrassen.

Stor bar. Stort utbud på öl och whiskey.

Skaplig mat. Bra priser. Lite för stark och kall belysning.

Men man får tydligen en överraskning i kaffedrinken. En sked. Hoppsan.

Memento vivere

Fick en försenad julklapp. Ett halsband med inskriptionen Memento Vivere. 

Kom ihåg att leva. 

Den måste vara det finaste, mest innerliga budskapet man kan få. Att njuta av stunden. Att njuta av det lilla. Uppskatta det man faktiskt har.

Tack!

Tillbaka till verkligheten

Så är vardagen tillbaka. Skönt.

Förutom jobb, har även en 17-åring firats och ett träningspass avklarats. Nu frossar vi i räkor och laddar för en tatuerad tjej på bio. Och jag kan berätta att vi är löjligt förväntansfulla.

Bra dag.

Dagmar kan man lita på

I dag är den stora hemvändardagen. Jag packar in mina grabbar och våra nya familjemedlemmar i bilen. Signe och Erik har ni redan träffat. Det är råttorna som spelade Lego-spelet på julafton. Men vi har fått ytterligare en familjemedlem. 9:an har nämligen länge önskat sig en hund. En stor hund. Och nu har han fått en. Tillåt mig presentera Mars, Bruno Mars:

Jag har dock gruvat mig för att köra hem just idag. När alla andra också skall hem. Det finns inte mycket jag avskyr mer, än att krypa fram i långa bilköer. De 65 milen tar så rackarns lång tid då.

Men. Min vän Dagmar kommer till min räddning. Hon blåser in över landet och ser till att trafikverket kommer med stormvarningar. Och uppmanar folk att inte ge sig ut på vägarna. Heeelt perfekt.

Hej vad det går. Idag blir det snabbhetsrekord.

Känns bra att jag kommer ha medvind på vägen hem

Idag åker jag lite skidor på sjön. Herrejäklar vad det blåser. Man ser det inte på bilden. Men det yr snö längs isen. Rakt emot mig. Så mycket att jag åker baklänges om jag stannar.

God Jul!

Vi har en alldelens fantastisk dag. Önskar er en riktigt god jul med några bilder från dagen.

Två tomtar och en pepparkaksgubbe. Ganska bra jobbat om du frågar mig!

Fika

Väntan

Mat, mat och ännu mer mat.

Världens godaste julmust.

Legospel pågår. Med åhörarna Signe och Erik. Två nyfunna vänner.

Avslutar med att visa den finfina julklappen från 6:an. Som han valt helt själv. Stolt mamma.

Dan före dan

Granen är klädd:

Kolan är kokad:

Släkten ramlar in allt eftersom. Snart är vi alla samlade inför jul.
Just nu är det dock storkusinen som står högst i kurs:

Se upp i backen!

Resan gick bra. Solen skiner.

Vi kokar knäck och åker pulka:

Och busar med grannens hund:

Goin north

Jag har en tråkig förmåga att inte riktigt våga vara genomlycklig. Det beror delvis på att jag haft människor i min närhet som utnyttjat att min gard då varit nere. Vilket har fått mig att inte våga.

Sist jag var helt igenom dunderlycklig, satte jag mig i en bil för att köra 65 mil. Halvvägs kraschade jag. Bilen blev bara skrot. Det gjorde mig ännu mer rädd. Rädd för att återigen bli besviken.

Men idag hände det igen. Känslan kom tillbaka. Jag blir väckt av världens finaste sms. Har världens finaste grabbar som hjälper till med frukost och packning. Vi stuvar in allt i bilen. Köper proviant och tankar. Sedan påbörjar vi den 65 mil långa resan till Lappland.

Bilen flyger fram längs vägen. Vädret är underbart. Solen skiner och snön ligger tung på träden. Det är så vackert att det knyter sig i magen. Tittar på grabbarna som sitter i bilen. Lyssnar på deras konversationer. Känner mig stolt och lycklig. Helt enkelt genomlycklig. Utan ett enda bekymmer i livet.

Så blir jag iskall. Åker samma sträcka. Euforiskt lycklig. Kör antagligen lite för fort. Inser att historien kan upprepa sig.

Men jag bestämmer mig. Skall inte tappa känslan. Skall bara lätta lite på gasen. Och skall jag vara ärlig får denna bilresa gärna ta lång tid. Me and my boys. Kvalitetstid. 

Detta är livet.

Världens bästa julklapp

Har redan fått en julklapp. 6:an kunde inte vänta.

Världens finaste disktrasa. Med egen-ritade hjärtan.

Med motiveringen:
- För att du lagar världens godaste mat, mamma.

Blir otroligt glad. Även om jag anar att den egentliga anledningen är att jag smutsar ner köket förmycket när jag lagar mat. Och att jag är allergisk mot äckliga disktrasor.

Stort skall med större förledas

Nu jäklar skall jag väl kunna komma i tid:

Och den enorma soffan ser helt plösligt liten ut.

Bästa platsen i salongen?

Oj, vilken rolig helg. Nästan för rolig. Idag är det vila som gäller. Och en bio.

Trodde jag var säker som bokade hångelsoffa med längsta killen i salongen. Men tydligen finns det en till:

Tjejfest

En sån här vill jag också ha när jag blir stor. Hemma. Precis som Mia.

God mat bjuder hon också på. 

Nu har vi hamnat på O'learys:

Detta som skulle bli en lugn kväll!

Julavslutning

Har en underbar kväll med kollegorna. Vi firar att det snart är jul. Eller, kanske firar vi mest att vi har varandra.

Kvällen har bjudit på skumpa på kontoret.
Glöggfest med spännande pepparkakor och skumtomtar:

Fördrink med VD-Svenne:

Lite svarttaxi:

Mat och därefter drinkar:

Och lite hångel:

Undrar just var detta skall sluta!

Visar framtänderna

Nya, fina löparskor inhandlade och invigda.

Snabba, sköna och dubbade. Fungerar klockrent på is. Har därmed helt slut på ursäkter för att inte springa.

Confession of an addict

Jag har haft ett twitter-konto i många år. Men inte fått smak på dess storhet.
Nu är jag nästan kär. Under 2011har lyckats hitta några härliga personer att följa. Allt från underbara @Backmanland till alltid akuelle @emanuelkarlsten.

Min feed fylls med underbara, roliga och fram för allt aktuella tweets. Plötsligt vet man saker som händer, innan man läser om det i tex nättidningar.

Här om dagen hittade jag dessutom @SVTkarlsson. Som inbiten SVT-sport nörd, blev jag riktigt glad. Nästan lyckling. På riktigt.

Kan bara konstatera att jag fortfarande är i förälskelse-stadiet. Jag blir till och med lycklig över felmeddelande från Twitter:

11-12-13

Lucia är för mig en magisk dag. Troligtvis för att det är min systers födelsedag. Varje Luciamorgon tågade hela familjen in till min syster. I ett fint Lucia tåg. Vi väckte henne med skönsång, massor av paket och ljus. Och jag fick alltid vara Lucia.

Sedan blir man stor och Lucia blir för några år mest en fest-natt. Vem har inte oförglömliga minnen från en blöt Lucia-vaka.

Så får man barn, som börjar på dagis. Då får man tillbaka den där härliga Lucia-känslan. Det är något magiskt med att se ett gäng barn slå och sjunga. I 10 år har jag haft barn på dagis. I 10 år ha jag stått där och njutit av deras framträdanden. Stolt. Med ett fånigt leende på läpparna.

Men nu är den tiden förbi. Alla grabbarna går i skolan. Då firar man i kyrkan. Utan föräldrar! Med ett undantag. Femmornas föräldrar får vara med. Eftersom det är femmorna som bemannar själva tåget. Tänk vilken tur att min 11:a går just i femman.

Nu står jag här. Stolt. Med ett fånigt leende på läpparna. Och njuter.

Så här snygg är min egen stjärngosse efter framträdandet. Med upphissat linne och halsduken runt struten:

Ringmärkt

Glömde att berätta vad jag fick i helgen:

Säsongsavslutningar

9:an spelar säsongens sista match. Och gör ett supersnyggt mål.

Ett par timmar senare har 6:an gymnastikavslutning.

Som avslutas i kuddhavet.

Och nej, mammorna fick inte vara med.

Kalas

Släkten är på plats. Vi firar för fullt. Ett ljus för varje jubilar.

Mormor får dessutom ha snöbollskrig med barnbarnen. Jag får göra min Julmustsås. Morfar får stoppa in hur många vitlökar i ugnen han vill. Och titta på text-TV.

Och alla fick plats i min stora soffa!

Finbesök

I helgen firar vi ordentligt. Min födelsedag, syrrans födelsedag, svägerskans födelsedag och farsdag. Lite sent att fira farsdag, kan tyckas. Men bor pappan 65 mil bort är det svårt att ses så ofta.

Syrran kommer med sina barn redan ikväll. Resterande gäng ansluter i morgon förmiddag.

Så, nu lär jag åka hem och städa.

Ett par dagar senare

De verkar inte klara en enkel sidledstackling in i diskmaskinsluckan.

Tydligen.

Synd.

Mer från Äntligen Hemma-redaktionen

Vill ni få till den ultimata julkänslan? Då ska ni tillverka en egen jul-räv.

6:an kom hem med denna fina räv från farfar igår. Hemma-gjort jul-pynt. Skapad av en träpinne och lite färg.

Jag gillar framförallt färgen och glansen på undersidan.

Vill med denna bild önska er alla en riktigt SKÖN jul.

Yr i luvan - del 10

I morse var 6:an trött. Så trött att det var för mörkt i bilen för att kunna sätta på bältet själv.

Så jag tände en lampa. Och tänk, då funkade bälteshållaren.

Efter jobbet upptäcker jag att lampan fortfarande lyser. Sätter mig på förarplatsen. Smeker handbromsen. Tar ett fast tag om växelspaken. Och vrider om nyckeln. Bilen startar direkt.

Vi förstår varandra så bra. Jag och min härliga gamla Volvo.