Ligger i soffan. Barnen sover sött i sina sängar. Ignorerar alla mail jag borde svara på. Masserar min ömma nacke. Har haft en envis nackspärr sedan i söndags. Muttrar för att den värmande vetekudden har svalnat. Tycker att det känns oerhört jobbigt att behöva masa mig till micron och värma den igen. Vart är den förbenade pojkvännen när man verkligen behöver honom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar