Han grät sig till sömns i går kväll. Han var otröstlig när jag lämnade honom på skolan i morse. Att mammaveckan tar slut är det värsta han vet. Jag försöker peppa och trösta. Men mitt hjärta går sönder. Sedan hastar jag i väg till jobbet. Stressad över en mer än fullmatad jobbvecka.
Efter jobbet tar jag en promenad. Ser knappt det vackra. Funderar över livet. Försöker lappa i hop mitt hjärta. Försöker hitta en lösning. Försöker orka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar