Saknad

Tre veckor har de varit borta. Mina underbara grabbar. Det riktigt värker i hjärtat av saknad. Det är som att den mentala saknaden har gått över till fysiskt värk. Det är nästan som att jag sörjer. Som att de var borta för alltid.

En promenad på lunchen. Frisk luft. Djupa andetag. Ett besök på kyrkogården för att tända ett ljus. Ett ljus för någon som faktiskt inte kommer tillbaka. Det ger lite perspektiv. I morgon kommer mina grabbar hem igen!