Ibland så måste man! Då är det bara att bita ihop. Då gör jag det! Brukar ofta få höra: "Det är ingen som tackar dig för att sliter så hårt." Men vet ni, det är det faktiskt. Och jag skulle aldrig kunna lämna min arbetsgivare, mina kollegor eller mina kunder i sticket, bara för att det är lite mycket nu. (Inte heller väldigt mycket.) Då kör jag tills jag kollapsar. Sån är jag. Kanske kommer detta innebära att jag slutar i den berömda väggen. Kanske inte. Men jag är som jag är. På gott och ont.
Nåväl, idag trotsar jag sjukdom och brist på ork. Viktig dag i Stockholm idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar