Sista april

Efter en hektisk dag på jobbet är det dags för en AW i trevlig sällskap:

Fem dagar kvar till kalaset. Inte för att han räknar.

Dagen började lite skakigt, men mögligt frukostbröd, en sjuk son och en avhoppad cykelkedja. Den slutade med godkänd projektledarutbildning, en befriande sväng till Återvinningen och ett gäng färdiga godispåsar till 7:ans kommande 8-års kalas.

Man kan ju tro att en 7-åring gärna själv skulle hjälpa till att sortera sitt kalas-godis. Jag menar, man vet ju att sorteraren får ta allt godis som blir över. Men nej. Han låter mig sortera. I stället står han för underhållningen. Man pratat nämligen hela tiden. Det kan låta så här:

- Mamma, jag förstår mig inte alls på vissa människor.
Han väntar inte på svar, utan fortsätter direkt på nästa in-andning:
- Ja, de som bor i Afrika till exempel. De pratar så konstigt språk.
I samband med nästa ut-andning:
- Mamma, kan du afrikanska?

Årets upptäckt

Idag har samfälligheten städdag. Vi sopar, krattar och gör fint på området. Grabbarna är dock inte lika hjälpsamma idag. De skyller på fotbollsmatcher, övernattningar, kompisar och kalas. Nåväl. De slet ju ganska hårt igår.

Men nog om det. Idag har jag en stor nyhet att berätta. Så här är det:

Jag anser mig vara ganska teknisk. I alla fall när det gäller datorer och internet. Det är nästan så att jag anser mig ligga i framkant när det gäller att använda tekniska nymodigheter för att underlätta livet. Men. Tänk så fel jag hade. Här har jag suttit och betalat mina räkningar med en dator. Svurit över att jag måste mata in belopp och OCR-nummer, för de räkningar som inte är elektroniska. Och trott att det är så man måste göra.

Idag råkade jag låsa min inloggningskort till banken. Jag kan därmed inte logga in via en webbläsare och betala mina sista räkningar. Jag loggar därför in med min app i telefonen. Ser till min lycka att man kan betala räkningar även denna väg. Upptäcker sedan att man kan scanna in pris och OCR-nummer med appen. Aldrig mer skriva massa siffror. Detta. Hade. Jag. Ingen. Som. Helst. Aning. Om.

Ingen. Alls.

Alltså. Jag blir så lycklig att jag känner hur ögonen nästan tårar sig.

Arbetsläger?!

12:an har åkt till pappan. Han har övernattningskalas med sitt killgäng. Vi andra har istället haft utomhustjänst hela dagen. Vi har:

* Sopat båda altanerna
* Krattat båda gräsmattorna
* Rensat trädgårdslandet och satt potatis
* Rensat rabatterna
* Köpt blommor och planterat dem
* Tvättat och oljat utemöblerna till baksidan
* Påbörjat slipning av utebordet på framsidan
* Köpt och monterat ihop en ny skottkärra
* Rensat förrådet och fyllt bilen med saker som skall till återvinningen
* Handlat godis till 7:ans kommande kalas

En gediger lista. Men det mest fantastiska är att allt detta gjorts med glatt humör och många skratt. Från alla inblandade. Hela tiden.

Efter en smarrig tacomiddag landar jag nu i soffan. Nöjd och stolt.

En fredag i två bilder

Fick denna på jobbet idag. Utan att jag förtjänade det.

Här tillbringar 12:an sin kväll

Och 11:an är på disco-kalas, så just nu är det jag och 7:an som vaktar soffan.

En sådan dag

Ibland kör det ihop sig på jobbet. Idag är en sådan dag. så idag jobbar jag mest hela dygnet. Ja, när jag inte lagar middag, hjälper till med läxor eller nattar barn, så klart.

Lämnar er med denna roliga bild:

För er bokstavsnördar där ute :)

För er som undrat

Nu har jag träffat en specialistläkare på Ögonkliniken. Och ni kan alla andas ut. Det är ingen fara med min transplanterade hornhinna. Den förändring som finns, ligger på min egna del av hornhinnan. Detta är tydligen ingen fara alls. Nu gäller det bara att se till att det inte sprider sig.

Så, jag är ordinerad ögondroppar sex gånger om dagen i tre månader. Därefter blir det återbesök. That's all :)

The meaning of everything

Det är dags för årets första utomhusträning för 12:an. Solen strålar. Fåglarna sjunger. Jag sitter på läktaren. Tittar på min fina 12:a och hans kompisar. De väntar på att träningen skall börja. De små-retas med varandra. Buffar på varandra. Som att de vill kramas, men inte vågar. De skrattar och stojar. Deras röster spricker och svajar.

Jag inser att min förstfödde håller på att växa upp. Och jag är så stolt att jag inte kan beskriva det med ord. Det är inte annat än magi att se sin bebis växa upp och börja bli en man.

När man dessutom ser en glad, humoristisk och omtänksam kille, med fina vänner i sin närhet, blir man nästan religiös.

Det är exakt detta, som är meningen med livet. Meningen med allt.

It´s a plan

Helgen har varit väldigt skön. Makalöst väder. Inget jobb på hela helgen!! Vilket faktiskt inte hänt på ett halvår. (Om man räknar bort tidredovisningen på söndagkvällen då så klart.) Dessutom har jag lyssnat på många podcaster helgen. Ett par av dem snuddade vid ämnet "att styra sitt liv". Det är något som jag är väldigt dålig på. Jag jobbar liksom på i det tysta och tror att bra saker bara skall ramla på mig. Alltså saker som verkligen är bra för mig. Även om jag idag inte fattar att de är bra för mig. Saker som styr mitt liv i rätt riktning.

Det hela handlar så klart om beslutsångest. Att jag är orolig för att fatta fel beslut. Därför låter jag allt vara precis som det är. Tills något drabbar mig. Vilket också är ett beslut. Men det uppfattar inte min hjärna.

Detta gör att mitt liv ibland står och stampar. Jag sätter inte upp några tydliga mål och gör heller ingen plan. Lever liksom bara för dagen. Inte för att det är så tokigt heller. Men jag fick en liten insikt i helgen. Det finns saker i livet man missar, för att man inte vet vad man skall titta efter. Och jag famlar helt i blindo. Jag skall banne mig ta fram en plan för mitt liv. En femårsplan.

Det låter kanske enkelt. Att skriva ner vart man vill vara om fem år. Men sedan skilsmässan har jag inte  vågat tänka så långt. När hela ens liv kraschar, är det lätt att bli lite rädd för framtiden. För krossade drömmar. Men jag vet att min gamla plan, från mitt förra liv, absolut inte innehöll en ensamstående 40-årig mamma med omålat hus och en bucklig bil.

Så. Nu skall jag bara leta fram mina nya drömmar. Mina innersta önskningar. Och sedan formulera dem i en femårsplan. Första steget, att våga känna efter. Startar nu.

Dagens vattenbilder

Dagens runda krävde stövlar

Men visst är det mäktigt att se vattnet forsa fram! Här hittar vattnet nya vägar i Boulognern.

Men nu är det dags för lite biohångel. Vad tror ni om Oblivion? Jag tror att den är mycket bra.

Inte alls bakis faktiskt

Det underbara vädret lockade ut mig på en lång promenad. Gavleån är välfylld.

Stora hjärtat har jobbat hela dagen och förtjänar därmed att avsluta dagen med lite god mat och lite rajraj

En ganska märklig dag

Idag har vi finfrämmade från Stockholm. Finaste Lena och Susanne är på besök. Vi styr upp vårt framtida arbete. Vi lanserar en ny site. Får lite kritik internt. Några puckar bockas av. Och faktureringen strular mer än vanligt.

När arbetsdagen väl är slut, har vi alla förtjänat ett glas Cava på kontoret.

Därefter blir det sallad till middag

Och en jordgubbe till efterrätt.

Efter några drinkar på bocken lyckas vi få larmet att gå på kontoret. Mycket pinsamt. Dags att åka hem.

Lite svinn får man räkna med

Ikväll har jag inte jobbat en minut. Jag har städat. Och handlat. Får främmande i morgon. Då lär man ha lite mat i kylen och rena sängkläder. Bland annat.

Blev lite ivrig när jag städade. Sprang in i en kökslåda. Synd bara, att jag städade i mina fina kundbesöks-jeans.

Check, check, check

Sedan början på december har jag haft galet mycket på jobbet. Så många puckar samtidigt att jag omöjligt kunnat hålla dem alla i luften samtidigt. Men. Idag föll några stora, långdragna puckar på plats. Och ett gäng små. Avbockade. Avslutade.

Jag känner plötsligt att jag hinner med. Jag hinner till och med börja beta av massa gamla, icke akuta puckar. Och plötsligt får mina att-göra-punkter plats på en A4. Jag får överblick. Jag har koll.

Det är inget annat än en magisk känsla. I kväll kommer jag sova som ett litet barn.

In action

Njuter av ett par bonusdagar med 7:an. Idag står matteläxa och kalasinbjudningar på agendan. I dag är det 18 dagar kvar till den stora 8-årsdagen. Kan meddela att han längtar.

Dörren till en helt ny värld öppnar sig plötsligt

Mina nya fina sommardäck är på plats. Mina avtagna vinterdäck fick jag så klart med mig hem. Ser att det sitter en liten lapp på varje däck. Hur gulligt var inte det?!
#tjejensombrukarbytadäcksjälv

Säsongspremiär

Årets första utomhusmatch. Solens strålar värmer oerhört. Men grabbarnas spel värmer ännu mer. Det är magiskt att se att de riktigt tänker fotboll. Kommer bli en rolig säsong.

Äh, vi tar och bränner lite mer pengar

12:an växer lika mycket på längden som hans röst har börjat svaja. I dag har vi shoppat en ny garderob till honom. Allt var urvuxet.

Passade även på att svänga förbi IKEA och leta nytt skrivbort till honom. Han hittade ett direkt. Själv bad jag en bön till Volvo-guden och betalade. Och vet ni vad. Kartongen gick in i bilen. Tvärställd och över 7:ans huvud.

Ett inlägg för er som undrar vad jag ätit idag

Frukost. Spindelmannen hämtar flingor från överskåpet.

Lunch på stans bästa lunchrestaurang

Hembakat eftermiddagsfika

Nu är det helg och hemgång. Dags för Tacos och fredagsmys med bästa killarna.

Planerar att avsluta dagen med en äkta paltkoma

Det man lovar skall man hålla. Det gäller även matlöften. Därför lagar jag och 12.an Pitepalt med bacon och skirat smör idag. Tydligen.

Tack och lov fick jag en palt-mix av barnens farmor och farfar. Annars hade jag varit aningens orolig för resultatet. Men titta, visst ser de fina ut. Nu skjuts ner i vattnet.

Jag väljer att se det som en investering. En långsiktig.

Samtidigt som cykeln börjar användas dagligen och bilen därmed parkeras i garaget, passar jag på att köpa nya däck. Till bilen. Kan lova att jag kan hitta 1000 andra saker jag hellre lägger de tusenlapparna på. Men. En fungerande bil lär man ha med tre ungar. Sägs det.

Lycka är att få en större cykel

Den är gammal. Välanvänd. Snudd på lite halvskrotig. Och den är ärvd, vilket inte brukar vara en bra sak. Särskilt om man är nummer tre i en barnaskara. Men det spelar ingen som helst roll. För den "nya" cykeln är stor och har många växlar.

I morgon är det en lycklig kille som cyklar till skolan för första gången i år.

Världspremiär

Allt beror på lite taskiga minnen från barndommen. På grund av en far som blandade allt tänkbart i smeten. Och sällan var vetemjöl den vanligaste mjölsorten. Vilket gjorde att tjockpannkaka var en av mina värsta maträtter.

Därför har jag aldrig lagat tjockpannkaka till mina barn. Aldrig. Men idag är det dags. Min första tjockpannkaka är nu i ugnen.

En halvtimme till, så är den nog klar.

Vi måste prata lite om vädret

Sitter på jobbet. En söndag. Jobbar i kapp lite. Tittar ut genom våra panoramafönster. Ena stunden vräker snön ner. Nästa stund skiner solen. Precis som det skall vara i april.

Tittar in på facebook en sväng. Ser alla förvånade och chockade inlägg över att det kommer lite snö. Förundras över hur de tänker. April-väder i april. Vad kan vara mer naturligt?

För er som undrat. Nu är den på plats!

Den nya toasitsen!

Årets AW

Det har varit en sanslöst roligt kväll. Kanske årets roligaste. Har nämligen spenderat kvällen med ett makalöst härligt gäng. En fin-fin blandning av underbara människor. Tyvärr blev det inte så många foton tagna, så ni får hålla tillgodo med några dryckesbilder:

Premiär

Dags för premiärbesök på stadens nya hotell. Mycket mysigt.

Dagens tips!

Idag vill jag tipsa er om denna trevliga site: http://kudo.io/
Jag tycker att ni skall börja varje dag med ett besök där.

Vårfint

Vill bara visa hur fint jag har i min rabatt nu:

Vilken härlig dag!

Det är vår. Solen skiner. Dessutom är det en ledig måndag. Man kan tro att det inte kan bli så mycket bättre. Men det kunde det!

I dag har jag fått en ny plånbok:

Och blivit bjuden på denna middag: