Barnen är tillbaka. Alla tre. Precis som det skall vara. De är gladare och mer kärleksfulla än någonsin. Därför känner jag en oerhörd glädje och stolthet över mitt beslut. Det var så rätt. Så rätt. Samtidigt vågar jag inte riktigt lita på denna frid. Jag förstår att det bara är en tidsfråga innan vinden vänder.
Precis som de krokus jag fångade på bild idag. Som hungrigt njuter av den underbara vårvärmen. Samtidigt som de är redo att söka skydd bland gamla löv, när vintern gör sig påmind igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar