Jag har alltid haft ångest för att packa inför en resa. Orsaken till detta vet jag inte. Men på något sätt kräver jag av mig själv att jag alltid skall göra den optimala packningen. Minimal, men innehållande allt jag kan tänkas behöva. Har jag glömt något viktigt, förlåter jag mig aldrig.
När jag var liten löste jag problemet med att lägga ner ofantlig tid på att skriva packlistor. Alla plagg listades under respektive kategori. Med kryssrutor för "lagt fram på sängen", "packat ner i väskan" och tillochmed "packat upp hemma igen".
Den tiden har jag inte idag. Hinner inte sitta och skriva dessa härliga listor. Så inför min Malaysiaresa löste jag istället problemet med att tajma in en magsjuka dagarna innan avfärd. Vilket gjorde att jag inte kunde packa, utan fick kalla in packhjälp.
Som ni kanske anar är det dags för en resa igen. Bara en enkel fjällresa över helgen, men det hindrar inte min ångest från att ta över min kropp. Sitter här i soffan klockan halvtolv på natten, kvällen innan jag skall åka, och BLOGGAR, istället för att packa.
Men, nu är det bara att bita i det sura äpplet och göra en panikpackning. Som jag sedan kommer ligga halva natten och fundera på. För att i morgon lämna hemmet med på tok för mycket packning och en bestämd känsla att jag glömt något viktigt.
Suck.
Ska jag söka hjälp?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar