Money makes the world go round

Duplo är en variant av Lego, med större bitar. När mina barn var små jobbade deras far i en leksaksbutik. Som sålde Duplo. Fadern hade ofta dåligt samvete eftersom han jobbade jämt. Därför fick mina barn mycket Duplo.

Idag lekar inte grabbarna med det längre. Det tar ohyggligt mycket plats. (Fyra stora rotting-korgar och tre plastbackar.) Det är dessutom tänkt för barn mellan 2-5 år. Minstingen har precis fyllt 6.

Idag skulle vi därför sortera och packa undan Duplot. Hade jag tänkt.

Vi plockar fram alla korgar och backar. Börjar sortera. Då händer något med mina barn. Lek-djävulen kommer fram. Tillsammans med sin lillasyster Spara.
- Å mamma, titta! Den här har jag glömt bort.
Plötsligt har jag tre små hus och en djurpark uppbyggd på vardagsrumsgolvet. Och inte en kloss kan avvaras.

Jag ser hela mitt rensa-projekt försvinna framför mina ögon. Inser att jag lever med tre hamstrar som aldrig kommer vilja slänga någonting. Jag får panik. Och spelar ut min sista trumf. Pengar.

Jag lovar att köpa deras bortrensade leksaker. För riktiga pengar. Jorå. Så illa är det.

Jag har alltså precis köpt en komplett duplo-tågbana med tre lok för 100 kronor, samt en duplo-riddarborg för 100 kronor. Att förvara i förrådet. Tills småkusinerna önskar sig duplo i present.

Grabbarna räknar pengar. De är nöjda.
Jag ser att antalet duplo-korgar därmed har halverats. Och att övriga leksaker plötsligt får plats. Jag är nöjd.



Som en liten bonus hittade vi även fjärrkontrollen till sovrumstv:n. Den har tydligen bott i duplolådan i ett år. Det måste vara värt minst 400 kronor. Jag menar, vad kostar det inte att köpa en ny. som fungerar till just denna apparat. (När universal-kontrollerna inte fungerar.)

Därmed måste jag gått med 200 kronor i vinst idag. Eller hur?