Nu vänder det!

Att alltid ha ont. Att aldrig riktigt kunna se. Det tär på humöret. Det tär på orken. Det tär på glädjen.

Nu har det gått två dagar sedan stygnen togs bort. Jag känner redan skillnad. Smärtan börjar avta. Och jag tror jag kan ana en liiiten förbättring av synen.

Små, små förändringar. Men de betyder mer än jag beskriva. Allt känns lättare. Allt känns roligare.

Detta firas med en AW på O'learys.