![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNkjSegncrzQom47qH-CnAFAaCDT7jiraAzb9L_luD5bVNxZAt9nlf_uAxzm6fvhY2BrvTH64N0JMdJ0xjqtGGSq3J198vFWCzhYpCiQU5eQeuRPZW6kxRT5RSqjY0fgrIMHhpIvbf5xZa/s320/IMG_8480.JPG)
Jag sitter i framsätet och kör. På väg mot Lycksele. Det är blött och grått. Spårigt och slaskigt. Han sitter i baksätet. Plötsligt sträcker han fram en pepparkaksbock med en fin rosa ros. Med lite skrovlig röst hör jag honom fråga:
- Vill du gifta dig med mig?
Vad svarar man på en sådan fråga? Jag försöker förklara att vi inte alls behöver göra det, eftersom vi alltid kan vara tillsammans ändå. Kommer även in på en diskussion gällande hindersprövning och att vi faktiskt inte får gifta oss, eftersom vi är mor och son.