Ni som följt denna blogg vet att min yngsta son har svårt att lämna mig när det är dags för pappavecka. Det är detta som är huvudorsaken till att vi nu bytt till söndagar för överlämning. Då slipper han förknippa måndagar och skolan med sorg och separationsångest. Och sonen kan få en känsla av att han kommer TILL något. Inte bara att han lämnar något. Dessutom kan vi då köra överlämningsmöten där vi pratar om allt som rör barnen. Och det finns en del att prata om.
Idag var det dags för första söndagsöverlämningen från mamma. Och det gick hur bra som helst. Inga tårar. Ingen sorg. Ingen separationsångest. Alls. Den lyckan går inte att beskriva i ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar