Vacker morgon

Livet är härligt. Jag har ett roligt jobb. Underbara barn och en magisk pojkvän. Jag har ett eget hus. Tillräckligt med pengar för att kunna unna mig en resa i mellan åt. Mina föräldrar och syskon är friska. Och solen skymtar mellan träden på väg till jobbet. Men. Jag mår inte bra. Det är banne mig för kallt i Sverige för mig. Och då menar jag inte temperaturen i luften. Jag pratar om den människosyn som sprider sig i Sverige. Att man inte villkorslöst vill hjälpa en annan människa som flyr. Oavsett vad det kostar. Hur kan vi ha blivit så egoistiska? Och oempatiska?