Ångrar redan mitt förra inlägg!

Två dagar i Stockholm. Två långa dagar. Varför så långa? Jo, FÖR ATT DET HAR SNÖAT!

Tågtrafiken får lite problem då. Tydligen. I går spenderade jag 5 timmar tillsammans med SJ. Idag blev det 6 timmar.

Är, i skrivande stund, lite less på att springa mellan perronger (för att hinna med ett tåg som enligt tågtavlan skall gå, som sedan inte alls går), för att sedan sitta inklämd i en trapp på ett överfullt regionaltåg.

Hur vore det med lite plusgrader och regn? Finns ju massor av snygga gummistövlar att köpa nu.

Snö

Det har snöat en del i helgen. Då är det är lätt att börja knorra över snöskottning. Men tänk efter lite. Vad föredrar du? En riktig vinter med härlig gnistrande snö? Eller regn och slask?

Ytterligare en ny familjemedlem

Gissar att denna nya familjemedlem kommer användas flitigare än dammsugaren. Det hoppas jag i alla fall.

Idag har vi provat Smooties med banansmak och med hallonsmak. Barnen röstade. Resultatet blev 1-2. Med en nedlagd röst. En solklar hallon-seger alltså.

Husbygge pågår

När jag var liten ritade jag hus. Hus med roliga planlösningar, ofta för stora familjer. I mängder. Jag trodde nog att jag skulle bli arkitekt.

När jag var 11-12 år byggde min familj ett nytt hus. Stort, fräscht, med alldeles egen planlösning. Sedan dess har jag drömt om att få rita och bygga mitt alldeles egna hus en vacker dag.

Detta bygge har ännu inte blivit av. Just nu lägger jag istället kraften på att mysa till det i mitt lilla radhus. Men kanske är det därför jag varje år bygger ett pepparkakshus.

Eller så är det för att mina barn tycker att tomtelandet absolut måste ha ett pepparkakshus.

Eller så är det för att kartongen med monteringssatsen stod och ropade efter mig på Konsum.

Eller så är jag bara torsk på traditioner. Mamsen och papsen lyckades trotsa snökaoset och tog sig ända till Gävle i gårkväll. Då SKALL det bara pysslas, pimpas pepparkakshus och drickas glögg.

Aldrig nöjd

Idag när jag kom hem hade min 10-åring skottat framför huset. Utan att jag bett om det. Och det var en del snö att skotta.

Jag vet att jag ska vara ohyggligt tacksam för detta. Men jag gillar ju att skotta. Kan han inte städa badrummet eller handla kläder åt mig istället?

Julfest 2010

Så var det då dags igen. För Logicas beryktade Julfest. Redan i skrivande stund, vid sjusnåret, börjar klagomålen från Filmstaden (våningen under) att ramla in. Det är lite tidigare än vanligt.

Kvällens tema är Sällskapsresan, så just nu dricker vi Sangria på Kanarieöarna. Ryktet säger att Peppes Bodega öppnar snart. Kan bli en trevlig kväll det här.

Vaddå grön? Min bil är vit!

Ibland brukar vissa människor tracka mig för att jag har en grön bil. Eller snorgrön, närmare bestämt. Men jag kan härmed bevisa att min bil faktiskt är vit:

Ny familjemedlem

Vi har fått en ny familjemedlem. Visst är hon fin:

Å se så bra hon matchar köksskåpen.

Sov sött

Vi har inte setts på en vecka. Nu är de hos mig igen. De ligger nedbäddade i sina sängar och sover, sedan ett par timmar. Jag kan inte låta bli att smyga in till dem. Sätter mig på deras sängkanter. Lyssnar på de fridfulla andetagen. Snusar försiktigt på dem. Försiktigt så de inte vaknar. Sitter ett tag och bara tankar mammahjärtat fullt. Fullt av härlig villkorslös kärlek.

I natt kommer jag sova gott.

Smakprov

Smakprov från gårdagens fotografering.

Min dag

Idag är det min dag. Min födelsedag. Den började på bästa sätt. Med denna fina present:

Nu bär det av till storstan för shopping, fotografering, mysmiddag och en hotellnatt.
Känner på mig att det kommer bli en väldigt bra dag. Min alldelens egna dag.

Äntligen

Om man driver ett företag som har som affärsidé att förflytta människor, är det bra om man ger möjlighet att köpa biljetter till dessa förflyttningar. På ett enkelt sätt.

Jag åker en del tåg och har alltid varit förundrad över de långa köerna biljettautomaterna och framförallt, de enorma köerna till den bemannade kundtjänsten på Centralstationen. Varför inte göra det så lätt som möjligt för resenärer att köpa en biljett?

Men nu har det hänt. SJ har smackat upp massor av biljettautomater. Det är i princip bara att gå fram till en, utan att behöva köa. Som en fin bieffekt har detta även medfört att köerna till den bemannade kundtjänsten i princip försvunnit. Ja, folk kan ju nu köpa sina biljetter i automaterna.

Äntligen SJ. Äntligen.

Rix MorronZoo 10år

MorronZoo fyller 10 år. Det firas rejält i Frihamnen i kväll.

På scenen har vi sett Roger, Sofia och Ola, såklart. Flankerade av Gert och Titti. Härliga Titti.

Musik har serverats av Patrik Isaksson, Lisa Miskovsky, September, Danny, Johnossi och PETTER. (bilder kommer senare) Jag säger bara P E T T E R R U L E S! Han och jag är "like this". Jo, jag lovar:

Petter står på scenen. Scenkanten är fylld av unga, coola mediatjejer. Jag lyckas få plats bland alla dessa små perfekta praliner. Tar upp min mobil och tar några kort. Då tar han några bestämda steg fram till mig och tar min telefon. Stoppar den i sin bakficka och fortsätter showen. En liten stund senare kommer han och lämnar tillbaka den. Hur coolt är inte det.

Och det bästa av allt: Jag har allt på film!

Mer kärlek på jobbet

En vanlig dag på jobbet. En Mattias hjälper en annan Mattias.

En vanlig härlig dag på jobbet.

Favvotröjan

Först favvostövlarna. Nu är det favvotröjans tur. Titta på armbågen. Trasig! Måste sluta armbåga mig fram i livet.

Eftersom det är så svårt att hitta favvokläder, känns detta ganska jobbigt. Jobbigt att jag måste ut och shoppa. Men jag lovar att göra det. Vilken dag som helst.

Sanning från en åttaåring

Jag sminkar mig inte så mycket. Särskilt inte efter min ögonoperation. Tror inte det är optimalt att kleta eyeliner runt ett sår som har stygnen kvar. Men ibland händer det att jag inte står ut med mitt färglösa jag och sminkar mig lite. Tydligen är denna sminkning något, som mina annars så observanta barn, helt har missat.

Jag sitter i framsätet i bilen. På passagerarsidan. Fäller ner spegeln och börjar sminka mig. Åttaåringen i baksätet utbrister förskräckt:
- Mamma, ritar du på ögonen?
- Ja, jag har en speciell penna som jag målar med, svarar jag, lite förvånad över frågan.
- Varför då?
- För att jag ska bli snyggare, säger jag med ett leende.
- Mamma, du blir inge snyggare, bara mörkare runt ögonen.

Tror jag har missat en viktig bit i min uppfostran av barnen. Jag måste lära dem hur man pratar med tjejer. Man ska inte alltid vara brutalt ärlig.

I en femårings huvud

Han är fem år. Han kan ganska många siffror. Undrar ibland vad de två ringarna är för siffra. Räknar klockrent till femton. Får ibland till det ända till tjugotio. Inte så mycket att skryta med direkt. (Fattar inte att han har lärt sig räkna över huvud taget. Han är ju tredje barnen. All pedagogisk energi i familjen är redan förbrukad.) MEN han är oerhört stolt över sina matematiska talanger. Så stolt att han spenderade två timmar på tåget med att lösa Sudoku. (Jorå, mammas pojke gillar siffror.)

Mitt i Sudokun, tittar han upp och säger:
- Mamma, vet du vem jag är kär i?
- Nej, vem då, undrar jag.
- DIG!
Han ler sitt oemotståndliga leende. Jag känner hur varm jag blir i hjärtat. Sedan fortsätter han:
- Vet du vem mer jag är kär i?
- Nej, vem då?
- Signe på dagis. Men hon är inte lika bra som dig mamma. Hon är för ömtålig. Hon gråter bara för att hon ramlar.

Så tittar han ned på sina siffror igen. Och skriver bestämt en bakvänd trea i en tom ruta.

Äskade hjärtat. Vad glad jag är att jag får vara en del av ditt liv.

The best of Sundsvall

Är på turné i Sundsvall. Träffar personer som betyder allra mest. Personer som har känt mig länge. Som vet vad det handlar om. Som ger insikter, kraft och styrka.

Tack älskade syster, svåger och mamma. Och tack älskade Carina med familj. Tack för omtanken och den självklara gästfriheten. Ni är bäst. Puss

Carina (trebarnsmamma vilken dag som helst) och Micke framför deras nya superfina hus.

En ny epok

Jag älskar ost. I alla modeller och förpackningar. (Undantaget Greve-ost, som jag bara äter i nödfall.)

Människor som inte äter ost tycker jag är konstiga.

Till vardags bor jag ihop med tre grabbar. De gillar inte ost. Det känns jättekonstigt. Gör nästan lite ont i hjärtat.

Jag har längtat till den dagen de säger att de vill äta ost. Längtat till den dag de kommer med önskemål om en viss ostsort. (Så länge de inte är Greve.)

I dag hände det. Min äldsta son kommer fram till mig i mataffären med en ost i handen. Mamma, den här osten vill jag att vi köper. Den tycker jag är god.

Jag är sååå lycklig. Han vet inte om det än. Men han kommer nu få höjd veckopeng.

En epok är över

Rent generellt så hatar jag att shoppa. Det är jobbigt och tidskrävande. Dessutom så kostar det pengar. Jag gillar inte att göra av med pengar. Så är det.

Men när man lyckas göra ett riktigt bra köp. Då känns det sjukt bra. Då är det roligt att bränna pengar. Tyvärr sker det alltför sällan. Oftast har den snygga tröja tappat formen efter två tvättar. De snygga skorna visar sig vara tok-hala, så de knappt går att använda. Eller så blir den varma sköna koftan alldelens noppig.

Men för ett par år sedan lyckades jag köpa ett par skor som jag älskat från första stund. Och som jag älskar än idag. Jag har i princip bott i dem. När dragkedjorna har gett upp, har jag bytt ut dem. Allt för att kunna fortsätta använda dem.

Men nu är epoken över. Skorna har gjort sitt. Dragkedjorna går sönder återigen. Och, helt ärligt, nu ser skorna inte så fräscha ut längre. Idag åker de i soptunnan.

Frågan är bara hur jag ska kunna ersätta dem. Har redan besökt alla skobutiker i Gävle. Har inte hittat några skor som håller måttet. Kanske måste ta en tur till Stockholm.

Vad är väl en shopping dag i Stockholm?
- den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!

Dagens fynd

Skaften är för låga. Eller så sitter de dåligt på fötterna. Annars är sulorna för hala. Eller är de för tunga och klumpiga. Fodret för kallt. Eller så tål de inte vatten. Och när de blir blöta så torkar de aldrig.

Det är inte lätt att hitta riktigt bra vinterskor till barnen. Och skorna är nog banne mig den viktigaste delen i en vinterutstyrsel. Är du kall och blöt om fötterna, spelar det ingen roll hur varm jacka du har.

Så, skojakten har varit lång och intensiv. Efter att ha avverkat alla mina vanliga skoaffärer, var vi nära att ge upp. Men vi beslöt att göra ett sista försök. Vi åkte till Skohuset. Av någon outgrundlig anledning har jag knappt någonsin satt min fot där. Som om den affären inte vore fin nog. Hmpf.

Där hittade vi dessa pärlor:

Klarar väta. Är supervarma. Sitter perfekt på foten. Högt skaft. Lätta att ta av och på. Och kanske bäst av allt. Man fick med dubbla foder, som man kan byta ut, om man råkat bli blöt.

Nu, kung Bore, är vi laddade till... fötterna.

Snöklot

Det kom lite snö idag. Hur härligt som helst. Men vi hann bara få till två klot:

Gravid?

Ok, jag erkänner. Jag har helt struntat i mitt senaste månadslöfte. Att träna. Jag kan komma med tusen ursäkter. Men dessa spelar ingen roll. Jag har inte gjort det jag lovat mig själv. Och nu får jag betala.

Fick hem mina älskade ungar idag. Första kommentaren, efter ytterjackan var avtagen:
- Mamma, är du gravid?
Tror jag ser ut som en fågelholk. Får inte ens ur mig ett svar.
- Det ser ut på din mage som att du är gravid, fortsätter grabbarna. Rörande överens.
Jag är fortfarande stum. Försöker hålla in magen och känner efter med händerna. Vädjar med en desperat blick till barnen.
- Mamma, du ser faktiskt ut precis som moster Anna. Och hon är ju gravid.

Suck.

Jag är inte gravid. Jag tar upp träningen idag. Punkt.

Att byta däck

Att byta till vinterdäck på bilen, kan upplevas som en enkel sak.

Det vill säga, om man drar åt handbromsen ordentligt. Och om man sätter domkraften på ett bra ställe. Då brukar det gå bra.

Annars kan det hända att domkraften viker sig. Då kan skyddet runt bromsskivan blir lite tilltryckt. Det kan då hända att man känner för att besöka en verkstad. För att kontrollera att inte bromsskivan är skadad.

Om det skulle hända kan det vara bra att vara tjej. Då behöver det inte kosta så mycket. :)

Ett nytt liv

Inflyttningsfest ikväll. Killen i fråga önskar sig ett nytt liv. Det skall han få oxå.

Halvdag

Det bästa med halvdagar, är att afterworken kan börja redan vid lunch.

Så här 6 timmar senare, börjar det bli dags för middag. Sittandes vid samma bord. På samma restaurang. Med delvis nytt sällskap.

Tur att de har en annan meny på kvällarna.

Sol i sinne

Efter regn kommer...

... en Corona.

Att vårda en surdeg

En surdeg kräver ett visst engagemang. Det gäller att lära sig hur man skall hantera den. Efter några år har jag nu lärt mig hur min surdeg behöver hanteras.

Den behöver bli matad med jämna mellanrum. Min erfarenhet säger att det bör ske minst en gång varje vecka. Här räcker det med en enkel, snabb matning. Råvarorna är dock viktiga. Det gäller att det är färska ingredienser som levereras på ett trevligt sätt.

Ungefär en gång i månaden behöver man sedan göra en större insats. En ordentlig avyttring. Annars jäser den och blir för stor. Vilket ofrånkomligt leder till en explosion. Och jag lovar, en explosion vill man absolut inte vara med om.

Så, i morgon är det dags för en planerad avyttring. Jag vet att det kommer bli jobbigt. Jag vet att det kommer bli smutsigt. Men det måste göras.

Det är bara att kavla upp ärmarna.

Handy man

Det är så härligt att ha en egen Handy man. Som hjälper en med kabeldragningar, monteringar och omställning av alla timers. Inte för att jag inte skulle kunna göra det själv. (Just inställning av timers råkar vara en av mina specialiter.) Utan för att det är så himla mysigt att bli ompysslad. Att känna att det finns någon som bryr sig.

Undrar ni varför han har skräp under strumporna?
Han har inte hunnit dammsuga ännu.

101101

Jag gillar siffror. Speciellt dagens siffror. Ettor och nollor.
Dagens datum är dessutom ett härligt palindrom.

I min värld betyder det att detta MÅSTE vara en turdag.

Så när jag, dagen till ära, får detta meddelande...

.. borde det betyda att jag redan har vunnit en iPhone4.
Eller?