Människor som inte äter ost tycker jag är konstiga.
Till vardags bor jag ihop med tre grabbar. De gillar inte ost. Det känns jättekonstigt. Gör nästan lite ont i hjärtat.
Jag har längtat till den dagen de säger att de vill äta ost. Längtat till den dag de kommer med önskemål om en viss ostsort. (Så länge de inte är Greve.)
I dag hände det. Min äldsta son kommer fram till mig i mataffären med en ost i handen. Mamma, den här osten vill jag att vi köper. Den tycker jag är god.
Jag är sååå lycklig. Han vet inte om det än. Men han kommer nu få höjd veckopeng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar