Ok, jag erkänner. Jag har helt struntat i mitt senaste månadslöfte. Att träna. Jag kan komma med tusen ursäkter. Men dessa spelar ingen roll. Jag har inte gjort det jag lovat mig själv. Och nu får jag betala.
Fick hem mina älskade ungar idag. Första kommentaren, efter ytterjackan var avtagen:
- Mamma, är du gravid?
Tror jag ser ut som en fågelholk. Får inte ens ur mig ett svar.
- Det ser ut på din mage som att du är gravid, fortsätter grabbarna. Rörande överens.
Jag är fortfarande stum. Försöker hålla in magen och känner efter med händerna. Vädjar med en desperat blick till barnen.
- Mamma, du ser faktiskt ut precis som moster Anna. Och hon är ju gravid.
Suck.
Jag är inte gravid. Jag tar upp träningen idag. Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar