Jag ligger i min säng. Det är onsdag morgon. Tårarna rullar ner för mina kinder. Jag har precis fått veta att den hemska cancern har skördat ännu ett offer. I går avled den fantastiske Kristian Gidlund, 29 år gammal. Jag har aldrig träffat honom. Men det känns som att känner honom ändå. Nästan. Med sitt fantastiska sätt att uttrycka sig. Sitt underbara sätt att sätta ord på känslor. Att så klockrent beskriva orättvisor. Och samtidigt få oss att njuta av stunden. Med sin magi har han rört vid mitt hjärta.
Idag går vi alla in och läser på hans blogg: http://ikroppenmin.blogspot.se/. Vi läser dessa kloka ord från honom: http://www.aftonbladet.se/debatt/article16207536.ab. Vi lyssnar på hans sommarprat. Vi minns. Vi påminns om att njuta av livet. Här och nu.
Och så skänker vi pengar till cancerforskningen. Fuck cancer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar