Tillbaka på brottsplatsen. Tillbaka till de bekanta lukterna. Till de välkända ljuden. Tillbaka till de långa korridorerna. Tillbaka till sjukhusmaten.
Idag var det dags för det efterlängtade och fruktade återbesöket på Akademiska. Jag skulle äntligen få träffa min ögonläkare igen. Min korrekta, lite manhaftiga, proffsiga och enormt duktiga ögonläkare Ann-Sofie.
Hon konstaterade att det läkte fint och att jag kan dra ner på ögondropparna. Skönt.
Min usla synskärpa beror på att stygnen drar lite i hornhinnan. Detta kommer rätta till sig, så fort stygnen är borta. Om drygt ett halvår. Jippie.
På allvar, Jippie. Det betyder att det kommer bli bättre. Och ett halvår är ju inget...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar