söndag 12 september 2010

Because I'm worth it

Eller kanske precis tvärt om.

"När jag förtjänar det minst, behöver jag det mest."

Idag har jag inte varit så rolig att umgås med. Knäpp i kolan och seg i kroppen. Det enda vettiga jag åstadkommit är att betrakta en gräsklippning och storhandlat i Valbo.

Och det förstås: packat upp några kartonger och hjälpt till att möblera ett rum också.

Och jobbat lite.

Okej, tråkig har jag varit i alla fall. Så tråkig att jag förpassades till tv-soffan. För där gjorde jag minst skada.

Och där blev jag sittandes. Tills en puss i nacken gjorde mig uppmärksam på att det var dags att byta rum. Middagen var serverad.

"... when I least deserve it"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar